Kommer jag att sakna jobbet?

varje morgon kl.06.45 när jag kommer till bussholplatsen står där redan /eller kommer straxt, ett par små damer i schalett och kappor/kjolar som räcker ända ner till fotknölarna, med dessa damer har jag så trevliga samtal varje morgon. I januari var där bara en dam som log snällt, snart började vi säga godmorgon. I början av februari dök även den andra damen upp men nu hade nr.1 och jag börjat få en riktigt bra kontakt, vi sa något lite om vädret ungefär. Dam nr 2 har en så vacker mun och när hon ler så blir smilgroparna bara SÅ djupa, ögonen är stora och mörka med lite för buskiga ögonbryn som skvallrar om ett säkert lika buskigt hår, jag har bestämt mig för att hon har varit en riktig skönhet i sin ungdom. Jag är förrästen rätt övertygad om att bägge damerna är yngre än jag.
Nåväl vara glada godmorgon och små samtal om alldagliga ting har smittat av sig på övriga presumtiva bussåkare, där finns en tonåring som jag först trodde var en flicka men som visade sig vara en pojke, dock med jeansen "på riktigt" alltså inte nedanför baken! Ett par andra lite yngre damer utan schaletter och en herre som länge avstod från vare sig godmogon hälsning eller samtal, hela februari nickade han nådigt som godmorgon, men se härommorgonen kommenterade han nysnön som kommit under natten!
Kommer jag att sakna jobbet? det vet jag inte, men...... jag kommer att sakna busshållplatsen kl 06.45 om mornarna!