Lata sköööna sommardagar.

Visst är det något speciellt med juli månad, en månad när det på något sätt är helt ok att bara vara lat. Jag har lagt undan klockan, det går alldeles utmärkt att leva utan den. Till och med Mintha har tagit semester, när jag börjar bli klar för vår morgonpromenad så lyfter hon lite på ena ögonbrynet och ser ut som om hon sa "-Mååsste  jag  följa med?" 

 Därefter sträcker hon på sig, gäspar ljudligt innan hon reser sig och hoppar ner från min säng, för det är där hon ligger och morgondrar sig, minsann!
Här på bilden har hon tagit plats i skuggan av pionen.