Vi var ute och gick i natt, Mintha och jag.
Det var en fin natt, alldeles vindstilla och ljummet i luften med en lätt doft av blöta blad.
Husse hade tagit kvällspromenaden med Mintha, då blir det som det blir. "-Hon ville inte vara ute", säger husse och mitt i natten blir jag väckt av en liten tass som försiktigt puttar på mig och en hund som sedan visar vägen till kopplet.
Det är nu inte så ofta det händer, men när det är nätter som den här så är det faktiskt riktigt trevligt med en promenad och jag har inga svårigheter att somna om. Min sängklocka visade på 0:48, när jag kröp ner i sängen igen med en nöjd Mintha i fotänden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar